Levonen & Karp: Ny riksdag – hur borde yrkesutbildningen beaktas?

Levonen & Karp: Ny riksdag – hur borde yrkesutbildningen beaktas?

15.3.2023

Andra stadiets yrkesutbildning är en utbildningsform som årligen når över 340 000 invånare, landets största utbildningsform efter grundskolan. Visste du att det inom yrkesutbildningen studerar nästan lika många som i högskolorna och universiteten sammanlagt? Inom yrkesutbildningen ryms individer i åldrarna från 16 till över 60 år fyllda. Av alla studerande är hela 60 procent vuxna. I yrkesutbildningen finns allt från ungdomar med karriärmålet doktorsgrad från universitetet, till skoltrötta som behöver en extra puff för att nå målet om en andra stadiets examen. Här finns branschbytare, här finns vuxna i arbetslivet som bygger på sin kompetens för att ännu bättre svara på arbetsgivarens kompetenskrav, här finns också personer som varit utanför arbetslivet kortare eller längre tid. Målsättningen med hela denna heterogena skara är att den efter avlagd examen ska sysselsättas eller gå vidare till högskolestudier. 

Hur kan vi då nå denna målsättning? För de ungas del bör baskunskaper och förmåga att delta i undervisning vara i centrum. För att klara av en utbildning utgående från vad som krävs i dagens arbetsliv, samt ha förmåga till fortsatta högskolestudier bör alla ha tillräckliga kunskaper, färdigheter och förmåga att studera då man börjar på andra stadiet. Enligt KARVI saknar cirka 15 procent av de som kommer från grundskolan till yrkesutbildningen tillräckliga kunskaper i läsning, skrivning och matematik för att klara av sina studier. Därför behövs stöd redan från småbarnstiden och i grundskolan så att basfärdigheterna är i skick. Vuxna igen ska utveckla sitt kunnande under hela arbetskarriären. Statistiken visar att kunskapsnivån för vuxna har sänkts, något som måste åtgärdas för att stärka vårt lands konkurrenskraft. Vi anser att digitala lösningar bör utvecklas så vuxna i arbetslivet flexibelt kan ta del av utbildning utgående från den egna arbetssituationen.

För att driva yrkesutbildning bör också finansiella resurser riktas till yrkesutbildningen så uppgiften kan verkställas utgående från regionernas behov och utan detaljstyrning. Finansieringen bör formas så att den först och främst är möjlig att förstå och att prognosticera. Självklart behövs medel för särskilda satsningar för att svara mot utbildningsbehov som uppstår med kort varsel men basen måste vara i skick. Yrkesutbildningen behöver arbetsro, framförhållning och tydlig lagstiftning som ger ramar för att effektivt svara på behovet av högklassig utbildning. Vi har sinsemellan ställt oss frågan om yrkesutbildningen blivit för invecklad? Framöver skulle vi välkomna ett styrsystem som faktiskt bygger på systematik, utvärdering och forskning.

Hur är då visionen för yrkesutbildningens kommande utveckling? Vår uppgift är att möta de kompetensbehov som finns i samhället runtomkring oss. Vi ska utbilda till de yrken där det finns arbete, men vi har också ett ansvar att erbjuda en bredd på utbildningsutbudet som motsvarar det finska utbudet. Vi som erbjuder och verkställer utbildningen bör kunna planera så att vi med gott samarbete och framförhållning kan undvika dubbleringar eftersom konkurrens i slutändan bara blir dyrt, särskilt för en minoritet.  

En av de mest centrala framgångsfaktorerna för Österbotten är därför ett tillräckligt brett, högklassigt och regionalt utbud av utbildningar på svenska och finska. Befolkningsutvecklingen är utmanande också i vårt landskap, därför bör samarbetet mellan yrkesutbildningen, gymnasieutbildningen och högskoleutbildningen utvecklas så att alla parter har nytta av samarbetet och ständigt med kunden-studerande-arbetslivet-näringslivet i fokus. Vem axlar ansvaret?

Yrkesutbildningen har ännu mera potential som regional näringslivsutvecklare, ta med yrkesutbildningen i den strategiska planeringen. Yrkeskunniga är del av allas vår vardag!

Anne Levonen, rektor för Yrkesakademin i Österbotten

Ulrica Karp, direktör Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur

Gå till "Blogg"