Allas jobb

allas jobb logo

I Finland och i Österbotten är utbildning och arbetsliv starkt uppdelade efter kön och etnisk bakgrund. Största delen av de som studerar och jobbar inom hälsovård och välfärd samt pedagogik är fortfarande kvinnor medan män dominerar inom teknik. Personer med utländsk bakgrund lyckas bäst med att få jobb inom städ- och restaurangbranschen, om de får jobb. Sysselsättningsgraden bland invandrare är alltjämt betydligt lägre än bland infödda finländare och invandrare har oftare ett arbete som inte motsvarar deras utbildning. En direktör eller en styrelsemedlem i ett börsbolag är fortfarande oftast en man.

Med sikte på mångfald i arbetslivet

Hur påverkar detta landskapets livskraft och tillgången på arbetskraft? Antalet personer i arbetsför ålder förväntas minska avsevärt i Österbotten och i Finland, vilket innebär att konkurrensen om kvalificerad arbetskraft kommer att fortsätta hårdna. Då är det viktigt att arbetsgivare inte utestänger potentiella arbetstagare genom sitt eget agerande. Ju mer mans- eller kvinnodominerad en bransch är, desto mer behöver arbetsgivare ägna sig åt självkritisk reflektion. Hurudana associationer väcker vår organisation hos potentiella arbetssökande? Hurudan är vår arbetskultur – känner alla sig som en del av gruppen? Kallar vi en person med utländskt namn till en anställningsintervju? Forskning visar att heterogena arbetsplatser är mer kreativa, mer innovativa och mer produktiva – speciellt om också medlemmarna i ledningsgruppen och i styrelsen representerar olika kön och bakgrund.

Vad kan en enskild organisation göra?

  • Systematiskt titta på kommunikation och marknadsföring i ett mångfaldsperspektiv. Finns det bara ljushyade män eller kvinnor på våra bilder?
  • Övergå till anonym rekrytering. Forskning visar att det är mer sannolikt att en man kallas till en arbetsintervju i mansdominerade branscher och mer sannolikt att en kvinna kallas i kvinnodominerade branscher. Också ett utländskt namn minskar chansen att få komma på en jobbintervju.
  • Kritiskt syna arbetsmiljön och arbetskulturen. Känner alla arbetstagare sig som en del av gruppen? Hur familjevänlig är vår organisation?
  • Aktivt sporra och uppmuntra kvinnor att avancera i arbetet. Det är en fördel för organisationen att det finns både kvinnor och män i ledningen.

Vad kan vi göra tillsammans?

  • Öka medvetenheten och lyfta fram positiva exempel.
  • Rätta till felaktiga och förlegade uppfattningar. Föräldrar och lärare kan fortfarande ha förlegade uppfattningar om vilka branscher som passar för flickor respektive för pojkar eller vad till exempel industriarbete är nuförtiden.
  • Utse årets jämställdhetsföretag. Österbottens jämställdhetsgrupp börjar förbereda utmärkelseprocessen tillsammans med näringslivsbolag och företagarorganisationer.

Tips för att minska segregationen i utbildning

  • Vid kommunikation om och marknadsföring av olika utbildningsområden är det bra att lägga mer
    märke till olika stereotypier och försöka slå sönder dem. Tar kommunikationen och
    marknadsföringen hänsyn till olika grupper? Lyfts också otypiska förebilder fram i
    marknadsföringen?
  • Det är också viktigt att vara mer uppmärksam på språket i undervisningen och arbetssätten. Känner
    alla sig sedda och hörda och att de passar in? Det är klokt att öva aktivt på att använda ett neutralt
    språk, undvika generaliseringar och få till ett inkluderande arbetssätt.
  • Att känna igen och slå sönder stereotypier är också något som lärare kan öva tillsammans med
    eleverna.
  • I studiehandledningen skulle ungdomar kunna uppmuntras mer att prova på otypiska branscher, till
    exempel i samband med praktisk arbetslivsorientering.
  • Det är överlag bra att diskutera segregationen inom utbildning och arbetsliv med eleverna och
    tillsammans fundera på dess konsekvenser för samhället.

Tips för att göra det lättare för personer med utländsk bakgrund att studera och få jobb

  • Det är bra att utveckla handledningen av studerande med utländsk bakgrund utifrån ett
    helhetsperspektiv och noga tänka igenom olika rutiner. Till exempel på familjemöten är det en bra
    princip att alltid ha en tolk på plats.
  • Språkundervisningen för invandrare bör bli mer enhetlig och intensiv samt ta bättre hänsyn till de
    studerandes olika utgångsnivåer och förutsättningar. En längre språkkurs av hög kvalitet ger
    invandrare bättre möjligheter att få arbetsuppgifter som motsvarar deras utbildning.
  • Invandrare skulle kunna ha lättare att lära sig och få arbete om de istället för hela examina skulle
    avlägga studiemoduler och ha möjlighet att jobba mellan dem. På så sätt skulle de också hinna lära
    sig mer av språket.