Vägkorsning. Tienristeys.

Blogg: Centret för konstfrämjandes konstkommissionsstruktur i omdaning

23.2.2024

Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) lät göra en extern utvärdering av konstkommissionsstrukturen vid Centret för konstfrämjande (Taike). I utvärderingen, som publicerades år 2021, rekommenderades en grundläggande reform av konstkommissionsstrukturen. Nu tänker ministeriet gå från ord till handling, fastän det bara har gått ett årtionde sedan den föregående omstruktureringen. Reformen förutsätter en lagändring, som kan träda i kraft tidigaste år 2026.

Det ämbetsverk som heter Centret för konstfrämjande och dess nuvarande konstkommissionsstruktur föregicks av Centralkommissionen för konst och regionala konstkommissioner, vilka i villervallan av andra regionförvaltningsreformer i början på 2000-talet utgjorde de sista resterna av statsförvaltningens regionala enheter med självständiga befogenheter. Det gick inte helt smärtfritt till när det nya ämbetsverket såg dagens ljus, eftersom det speciellt i landskapen hystes stora betänkligheter mot att släppa det gamla. Misstanken var att statens uppgift att främja konst i regionerna kommer ur askan i elden i och med det nya ämbetsverket.

I december 2023 informerade UKM om nya behov av reformer, med nästan samma motiveringar som ett decennium tidigare. Det är dags att anpassa kommissionsväsendet till utmaningarna och förändringarna i dagens samhälle och ekonomi.

Vad är det då det nya? Enligt UKM är syftet med reformen att bevara det som är bra och värdefullt, och att på ett nytt sätt bygga upp det som går att förbättra. När det gäller ansökningar till konstkommissionerna ska den regionala likabehandlingen i bedömning och beslutsfattande samt principen om kollegial bedömning bevaras.

Det är främst två alternativa strukturmodeller som har diskuterats: antingen en enda statlig konstkommission för många konstarter eller fem konstkommissioner för olika konstarter. Beredningen av beslut ska ske i utlysningsspecifika expertpaneler. I modellen med fem konstkommissioner assisteras beredarna av medlemmar i en expertpool. De experter som deltar i handläggningen utses genom tjänstemannaberedning.

Tio år är en kort tid för administrativ utveckling. För Taike har de första tio åren av dess existens varit oerhört besvärliga och stegen på vägen har många gånger varit stapplande. Det är bara att hoppas den nu lanserade reformen lyckas undvika tidigare fallgropar.

Partnerskap, gott ledarskap i nätverk och samarbetsförmåga är grundläggande krav som omvärlden ställer. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ämbetsverket, trots reformprocessen, behöver ge sina kunder service och informera tillräckligt väl om vilka förändringar som kommer att göras jämfört med tidigare. Om Taike tar fasta på allt detta kan ämbetsverket undgå den fränaste och oförtjänta kritiken i förändringens virvelvind.

Att skapa något nytt och göra förändringar förutsätter alltid beslut, såväl stora som små. Är de alltid bra? Kanske – kanske inte. Men avsikterna är antagligen goda. Med Tuomas Ojanens (2015) ord (fritt översatt) ”siktet är vanligen inställt på någonting bra… Det är bästa möjliga, inte fullkomlighet. Det är: Rätt tajmat. Något okontrollerat. Lagom drömskt. Genomförbart…Det är diskussion mellan idealism och realism.”

Också om reformen av Centret för konstfrämjandes konstkommissionsväsende måste vi tro att bra beslut kommer att tas, för någon återgång till tiden före en digitaliserad offentlig förvaltning finns inte.

Tarja Hautamäki
Kulturchef

Gå till "Aktuellt från förbundet"