
Västra Finlands riksdagsledamöter: Landskapens utvecklingsmöjligheter måste tryggas under EU:s nya finansieringsperiod
I beredningen av EU:s programperiod 2028–2034 är det viktigt att regionernas varierande utvecklingsbehov beaktas och att resurserna för regional utveckling tryggas. Västra Finlands nätverk av riksdagsledamöter lyfter fram landskapsförbundens centrala roll i planeringen och genomförandet av finansieringen.
Västra Finlands nätverk av riksdagsledamöter samlades i Helsingfors den 11 november för att diskutera beredningen av EU:s nästa finansieringsperiod. Nätverket samlar riksdagsledamöter från sex landskap: Södra Österbotten, Egentliga Tavastland, Mellersta Finland, Birkaland, Österbotten och Satakunta.
EU:s nya programperiod innebär betydande förändringar i finansieringsstrukturen, där medel för regional utveckling föreslås ingå i flera olika finansieringsinstrument. Samtidigt som fokus ligger på stora investerings- och reformhelheter är det viktigt att säkerställa att regionerna även framöver kan genomföra utvecklingsinsatser som svarar mot deras egna behov.
– EU-finansieringen är ett viktigt verktyg för att stärka regionernas livskraft och konkurrenskraft. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att det finns utrymme för utvecklingsarbete som utgår från regionernas egna behov. Finlands tillväxt skapas i landets olika regioner, och därför måste deras styrkor och möjligheter kunna utvecklas även under nästa finansieringsperiod, säger nätverkets ordförande, riksdagsledamot Sinuhe Wallinheimo.
Regionala behov bör beaktas när finansieringen fördelas
EU-finansieringen har en central roll i att stärka landskapens livskraft och att utveckla näringslivet och kompetensen i regionerna. Den nya finansieringsperioden måste möjliggöra både landskapsspecifika utvecklingsåtgärder och gemensamma tillväxtsatsningar som omfattar flera regioner. Landskapsvisa finansieringsramar skulle stödja ett långsiktigt och målmedvetet regionalt utvecklingsarbete.
Landskapsförbunden har en helhetsbild av utvecklingsbehoven i sitt eget område och har väletablerade samarbetsnätverk med kommunerna och andra regionala aktörer. Förbunden bör ha möjlighet att medverka som jämbördiga partner i planeringen av finansieringen, beredningen av utvecklingshelheter och genomförandet av åtgärderna.
– Det är i landskapen som finansieringens omsätts i resultat. Därför är det viktigt att landskapen deltar som fullvärdiga partner både i beredningen och i genomförandet av besluten, säger Wallinheimo.
De beslut som under de närmaste månaderna tas om den nya finansieringsperioden kommer att ha långsiktiga konsekvenser för regionernas utvecklingsmöjligheter. Parallellt med de nationella målsättningarna måste regionerna ha fortsatt möjlighet att driva sina egna utvecklingsprioriteringar och stärka tillväxten i hela Finland.