
Blogg: Stabilitet är grunden för tillväxt – men hur uppnår man den mitt i kriser?
Den bästa grunden för tillväxt är en stabil och förutsägbar verksamhetsmiljö. Den här utgångspunkten är det svårt att hålla fast vid i den nuvarande osäkerheten, när krig och geopolitiska spänningar skakar världen och når våra egna gränser. Samtidigt måste den finska regeringen balansera strama besparingar med målet att stödja ekonomisk tillväxt.
Regeringen strävar efter att förbättra företagens verksamhetsförutsättningar på flera sätt. För det första stärker den finländarnas köpkraft genom att lätta skattebördan för låg- och medelinkomsttagare och öka barnspecifika arbetsinkomstavdrag. Dessutom förbättras företagandets villkor konkret genom att samfundsskatten sänks till 18 procent från och med år 2027. Dessa är viktiga signaler till marknaden, och deras effekt kompletteras av fortsatta investeringar i transportnätverket samt satsningar på kunskap, forskning och utveckling.
En kritisk diskussion om företagsstöd har länge förts i Finland, och många har efterlyst en grundlig "stödreform". Globalt sett är situationen dock annorlunda. Kontinuerliga kriser har ökat stöden, och stater konkurrerar till och med sinsemellan om industriell politik. Detta ställer Finland inför strategiska val.
Regeringen har beslutat att anpassa företagsstöden genom att skära ner dem med totalt cirka 141 miljoner euro. Beslutet riktas dock inte mot alla stöd på samma sätt. Business Finlands stöd, annat än F&U-stöd (forsknings- och utvecklingsverksamhet), minskas med 15 miljoner euro från och med år 2026. Detta är en del av en bredare förändring där bemyndigandena för den näringspolitiska reserven och spetsprojektet Clean Energy Finland sänks med 90 miljoner euro år 2027. Samtidigt utvidgas dock skatteavdraget för stora investeringar för att stödja koldioxidavskiljning och -lagring. Skattestöd till företag minskas med totalt 20 miljoner euro på 2027 års nivå, men dessa nedskärningar påverkar inte skattestödet för jordbrukets energi.
Dessa beslut, särskilt F&U-stödens roll, är av avgörande betydelse för regioner som Österbotten. År 2024 var Österbotten den region i Finland som fick femte mest företagsstöd per invånare, och majoriteten av detta stöd har riktats till FoUI-verksamhet (forskning, utveckling och innovation), internationalisering och affärsverksamhet. Tillväxtinriktade små och medelstora företag i regionen är på uppgång, enligt senaste företagsbarometern, och de söker extern finansiering, särskilt för maskin- och utrustningsinvesteringar. För cirka 30 procent av de små och medelstora företagen i Österbotten ligger FoUI-utgifterna i intervallet 3–5 procent av omsättningen, vilket gör stödet från NTM-centralerna och Business Finland avgörande för att utveckla konkurrenskraften. Dessa företag behöver en stabil, förutsägbar och långsiktig stödpolitik, inte kortsiktiga, reaktiva nedskärningar.
Sammanfattningsvis är en stabil och förutsägbar verksamhetsmiljö fortfarande den bästa grunden för tillväxt. Regeringens anpassningar är nödvändiga, men de måste bedömas utifrån en långsiktig vision. Kortsiktiga och snabbt skiftande stöd beslut gör det svårt att förutse framtiden. För att garantera stabilitet och förutsägbarhet i företagspolitiken, liksom i FoUI-politiken, bör man därför sträva efter en parlamentarisk och långsiktig samsyn.
Mats Brandt, landskapsdirektör, Österbottens förbund
Källa: Statistikcentralen, företagsstöd 2024.