Stambanegruppen: Stambanan bör bli dubbelspårig och ha minst tre spår mellan Helsingfors och Tammerfors
Stambanan behöver utvecklas till en modern, snabb och driftsäker trafikled som är dubbelspårig i sin helhet och har minst tre spår mellan Helsingfors och Tammerfors. Målet är också att förbättra de internationella förbindelserna. Utvecklingen av stambanan kräver långsiktigt politiskt engagemang som sträcker sig över flera regeringsperioder.
Riktlinjerna finns i strategin Stambanan 2060, som publicerades den 15 april i Helsingfors. Strategin har tagits fram av Finlands Stambanegrupp, som består av landskapsförbund, städer, hamnar och handelskammare längs hela stambanan.
Finlands stambana är en 800 kilometer lång järnvägsförbindelse som går från Helsingfors till Tavastehus, Tammerfors, Seinäjoki, Karleby och Uleåborg, och därifrån vidare till Torneå. Tillsammans med de viktigaste anslutningarna (Björneborg, Vasa, Jyväskylä och Rovaniemi) bildar den ett sammanhängande system som betjänar hela landet.
I dag lever stambanan inte upp till sin roll som landets viktigaste trafikled med tanke på dess skick, kapacitet och servicenivå. Investerings- och underhållsbehov finns längs hela banan.
Med undantag för avsnitten Helsingfors–Tammerfors och Karleby–Ylivieska är stambanan enkelspårig. Mellan Tammerfors och Torneå finns över 600 kilometer enkelspårig järnväg, som är känslig för störningar och har en begränsad kapacitet. Även den flerspåriga sträckan Helsingfors–Tammerfors har återkommande problem.
Stambanegruppens förslag för att genomföra strategin Stambanan 2060 förutsätter att nya prioriterade insatser kontinuerligt definieras och genomförs. Målet kan endast nås genom långsiktigt samarbete över flera regeringsperioder.
Det nuvarande järnvägsnätet tillåter inte all den planerade trafikökningen, vilket gör att stambanans fulla potential inte kan utnyttjas. Vissa brister kräver stora infrastrukturprojekt, men många kan lösas med mindre, kostnadseffektiva åtgärder.
Utöver målet om dubbelspår längs hela sträckan och minst tre spår mellan Helsingfors och Tammerfors, vill man komplettera stambanan med Flygbanan (förbindelse mellan fjärrtågtrafiken och Helsingfors-Vanda flygplats) och den västra direktbanan till Tammerfors. För att stärka internationell tillgänglighet och försörjningsberedskap föreslås också europeisk spårvidd åtminstone mellan Torneå och Uleåborg, och vidare till Rovaniemi.
Förbindelser till Europa via stambanan
Stambanan är en del av EU:s TEN‑T-korridorer Nordsjön–Östersjön och Skandinavien–Medelhavet och en viktig kanal för Finlands export via hamnarna. Den är också landets mest centrala nord–sydliga förbindelse och avgörande för försörjningsberedskapen i alla situationer.
I strategin föreslår Stambanegruppen att stambanan utvecklas vidare som en internationell transportkorridor genom att stärka förbindelsen Torneå–Haparanda. Det finns tre så kallade megaprojekt som kan möjliggöra detta:
• Tunneln Helsingfors–Tallinn och förbindelsen Tammerfors–Warszawa
• Fast förbindelse mellan Vasa och Umeå, som del av en nordisk korridor
• Banförbindelsen Kolari–Kiruna och Fjällbanan vidare till Narvik
Dessa megaprojekt bygger vidare på stambanan. För att fullt utnyttja de internationella möjligheterna krävs en kraftigt moderniserad och förbättrad stambana. Internationella förbindelser skulle även öppna dörrar till betydande EU-finansiering.
För att projekten ska kunna genomföras behövs en gemensam nationell linje och en tydlig vilja att knyta Finland närmare Europa, liksom en plan för hur spårviddsbytet ska fortsätta efter det första skedet (Uleåborg/Rovaniemi).
Långsiktig och konsekvent trafikpolitik behövs
Stambanan är ryggraden i Finlands trafiksystem och ett av landets långsiktigt viktigaste utvecklingsobjekt. Dess utveckling behöver ske målmedvetet, steg för steg, utifrån en gemensamt definierad målbild.
Stambanegruppen föreslår att utvecklingen drivs framåt genom tillräckligt stora, ambitiösa och långsiktiga helheter.
Prioriterade åtgärder för de kommande åren:
• Säkerställa kontinuiteten i stambanans grundrenovering och utveckling i regeringsprogrammet, Trafik 12 och den långsiktiga trafikpolitiken
• Fortlöpande identifiering och prioritering av utvecklingsobjekt
• Planering av Flygrutten ända fram till genomförandebeslut
• Säkrad utveckling av anslutningsbanor så att järnvägsnätet betraktas som en helhet
Projekten konkurrerar inte med varandra – de stärker varandra. Att avlägsna flaskhalsar i södra Finland ger betydande samlade nyttor även i norr, och fungerande förbindelser i norr kan i krislägen vara landets livlina. Det handlar inte om att välja ett område framför ett annat, utan om att utveckla helheten.
I den offentliga och trafikpolitiska debatten hamnar ofta miljardprojekt i fokus: direktbanor, tunnlar och broar. Men även stora visioner förutsätter att grunden fungerar: järnvägsnätet måste vara i gott skick, resandet smidigt och trafiken pålitlig.
Mer information:
Strategin publiceras senare på svenska.
Stambanegruppen arbetar för Finlands viktigaste trafikled. Stambanegruppen består av 20 organisationer: samkommuner, centralorter, handelskammare och hamnar. Gruppens mål är att säkerställa att stambanan och dess anslutningsbanor utvecklas som en sammanhängande helhet – landets nord–sydliga huvudled.