Syftet med havsplaneringen är att främja hållbar utveckling och tillväxt vad gäller ett havsområdes olika användningsområden, hållbar användning av naturresurserna och en god miljöstatus i den marina miljön.
Målet vid havsplaneringen är att samordna behoven inom de olika användningsområdena. I synnerhet granskas sektorerna för energi, sjötransport, fiske och vattenbruk, turism, rekreation samt bevarande, skydd och förbättring av miljön. Dessutom fästs uppmärksamhet vid försvarets behov, havsområdets särdrag samt samspelet mellan land och hav.
Den gällande havsplanen är Finlands havsplan 2030.
Uppdatering av Finlands havsplan
Efter att Finlands havsplan 2030 godkändes i december 2020 har det skett stora förändringar i omvärlden. EU:s förordningar har reviderats, målen för energiproduktion till havs har höjts, klimatförändringen har gått snabbare än förväntat och sjöfartens och den marina livsmedelsproduktionens betydelse för bland annat försörjningsberedskapen har ökat.
Enligt statsrådets förordning om havsplanering ska förbunden på landskapsnivå med högst tio års intervaller kontrollera att havsplanerna är aktuella, men på grund av ovan nämnda förändringar behöver Finlands havsplan 2030 ses över tidigare än vad som angetts. Samordningsgruppen för havsplanering har satt som mål att förslaget till havsplan ska bli färdigt under år 2027.
Egentliga Finlands förbund fortsätter som samordnare av de kustnära landskapsförbundens samarbete inom havsplanering.
Uppdateringen av havsplanen görs av kustlandskapsförbunden i tre delar:
- Finska viken (Kymmenedalens förbund och Nylands förbund)
- Skärgårdshavet och södra delen av Bottenhavet (Egentliga Finlands förbund och Satakunta förbund)
- Norra Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken (Österbottens förbund, Mellersta Österbottens förbund, Norra Österbottens förbund och Lapplands förbund)
Mer information
Finlands havsplan 2030
Finlands havsplan 2030, som omfattar Finlands territorialvatten och ekonomiska zon, blev klar hösten 2020 och landskapsfullmäktige vid Österbottens förbund godkände för sin del havsplanen för Norra Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken 2.11.2020.
Turism och kultur i skärgården
I havsplanen anvisas Kvarkens skärgård och skärgården utanför Jakobstad, Larsmo och Karleby som betydande områden för turism och rekreation. Dessa områden är attraktiva mål för såväl natur- och kulturturismen som för fritidsfiske och jakt. Dessutom anvisas en turism- och rekreationsförbindelse längs med hela kusten.
Funktionella skärgårdshelheter har identifierats i havsplanen. Dessa är områden där lokal skärgårdskultur, bosättning året om, fritidsbosättning och maritima branscher förenas, som Bergö, största delen av Kvarkens skärgård och Larsmo skärgård.
Energiproduktion till havs
I havsplanen anvisas områden som är potentiella för utveckling av havsbaserad vindkraft. I planen anvisas två stora områden, ett utanför Närpes och Korsnäs och ett utanför Jakobstad samt ett mindre område utanför Kristinestad.
Att den österbottniska skärgården är ett viktigt område för fiske märks tydligt i planen. Största delen av kustområdena och Kvarkens skärgård anvisas som områden viktiga för fisket. Även några mindre områden utanför Kristinestad och Kaskö, i Kvarkens skärgård och utanför Jakobstad anvisas som potentiella områden för fiskodling.
Funktionell förbindelse mellan Vasa och Umeå
Gällande trafik anvisas förbindelsen mellan Vasa och Umeå som en funktionell förbindelse. De viktigaste hamnarna är också anvisade.
I havsplaneringen identifieras ekonomiskt och verksamhetsmässigt betydande befintliga och potentiella funktionella förbindelser som stöder näringar och övrigt välstånd i områdena. De funktionella förbindelserna är i första hand internationella. En funktionell förbindelse kan omfatta behov i anslutning till turism och rekreation och behov gällande infrastrukturförbindelser.
Ytterligare information
